1. Varför ska man gräva fiber själv på landsbygden?

Därför att de "kommersiella" krafterna alltså (marknaden) inte ser ekonomi i att etablera sig på landsbygden. man får ta saken i egna händer och starta upp en förening och bygga ett eget nät och ansluta sig till närmaste öppna nät.

2. Vad kommer det att kosta att ansluta sig?

Det beror på hur många som i slutändan tecknar sig. Alla som tecknar sig delar på kostnaden för grävning och material. En prelimär kostnadsuppskattning kommer så snart som möjligt.

3. Jag vill vänta lite och se vad som händer.

Det är viktigt att du anmäler dig nu. För att projektet skall kunna genomföras behöver vi fler medlemmar. Att avvakta för att se hur det hela utvecklas är inget som kommer att driva projektet framåt. Det kan i värsta fall leda till att projektet inte kan genomföras trots att det egentligen finns ett tillräckligt stort intresse. Så om du tycker detta är intressant anmäl dig så snart anmälningblanketten kommer!

4. Vad förbinder jag mig till om jag blir medlem i föreningen?   

Ingenting. Medlemskapet visar att du är intresserad av att ansluta din fastighet till fibernätet men är inte en bindande anmälan. En bindande beställning kommer därefter kunna göras separat efter beslut om projektets genomförande.

5. Kommer man att kunna ansluta sig om t ex 2 år?

Ja, det kommer att gå. Dock kommer det att vara dyrare, det beror på att anslutningen då inte är bidragsberättigad. Gräv- och markjobb, samt installation blir också dyrare då de inte upphandlas för fler fastighetsägare.

I projektet som pågår nu kommer vi att ansöka om bidrag och söka samarbetspartner . Dessa bidrag kommer vi att dela upp på de fastigheter som ansluter sig i första skedet. Dessutom kommer vi att upphandla grävning och material till flera fastigheter på ett bräde. Det gör att vi kommer att få bättre priser nu än om vi skulle beställa till en ett fåtal fastigheter vid ett senare skede.

6. Fiberanslutning utan Abonnemang?

Ja man kan välja att Ansluta sin fastighet till Fiber utan att ha aktiva abonnemang.

Kanske har Du inte nytta av tjänsterna idag p.g.a. du har en sommarstuga eller inte har behovet då kan du givetvis välja att Ansluta fastigheten till en Fiberanslutning men avstå tjänster/abonnemang när det ska beställas.

7. Varför skall jag ansluta mig när mitt befintliga ADSL fungerar så bra?

Det befintliga kopparnätet är dyrt att underhålla och kommer på sikt att avvecklas. Via fiberanslutningen kommer du få en betydligt snabbare internetanslutning samt möjligthet till telefontjänster och TV.

8. Kopparnätet

Det nuvarande telenätet är gammalt och består av kopparkablar som bitvis legat i marken sedan 30-talet. Kapaciteten är utnyttjad till bristningsgränsen eftersom många förbindelser kopplats bort på grund av åldersskador. Tekniskt går det heller inte att klämma ut mer än vad man gör med dagens ADSL. De kommer därför inte att repareras eller bytas ut när de är slut utan ersättas med en mobil lösning.

9. Kommer Telias nät att skrotas?

Själva AXE-stationen håller på att avvecklas och bristen på reservdelar är stor enligt Telia själva. Även kopparkablarna ute på landsbygden har sett sina bästa dagar och i första hand kommer långa stolplinjer med få antal abonnenter att skrotas. Ingen kommer dock att bli utan telefon men den traditionella linjen byts ut mot en mobilmast på taket och de vanliga telefonerna kan utnyttjas.

Det finns för närvarande inga datum fastställda för en eventuell nedmontering av kopparkabel och telefonstationer i just Bräcke kommun men fibernätens utbyggnad påverkar säkert beslutsprocessen.

Om kopparnätet skrotas så försvinner möjligheten till Adsl.

10. Idag har jag bredband via telefonkabeln. Jag har bra uppkoppling från flera datorer och kan se film. Varför behöver jag fiberkabel?

.

• Man får en stabilare anslutning som inte är känslig för åska över huvud taget. Det finns ingen ström i ledningarna! Dessutom försämras inte bandbredden beroende på avståndet mellan utrustningen, som fallet är med ADSL och kopparkabel.
• Man får en lägre kostnad för telefon-, tv- och bredbandsabonnemang tillsammans. Allt ligger i ett paket, och man sparar hundralappar per månad!
• Man får del av bidragen från Länsstyrelsen. Om du istället vill ansluta om några år kommer din kostnad troligen att bli mer än dubbelt så stor.
• Fastighetens värde kan stiga med > 30 000 kr.

11. Varför duger inte dagens telenät som ger oss ADSL?

Fördelarna med ADSL är att det nyttjar det befintliga telenätet. Utbyggnader av telestationer har skett med statliga och kommunala medel och detta har varit nödvändigt för att ge oss bredband – snabbt. Men det är och förblir en tillfällig lösning på grund av den begränsade kapaciteten. Ett stort problem är också att kapaciteten sjunker snabbt med avståndet till telefonväxeln.

Dessutom är det många som idag inte ens har ADSL och de som bor längst bort får lägst och ojämnast kapacitet. I fiberoptiken har vi en teknisk lösning som håller för lång tid framöver. Och med ett lokalt ägt fibernät får vi också tillgång till ett större tjänsteutbud, vilket är förutsättningen för att sänka kostnaderna.

12. Kan jag använda det telefonnät jag har i huset?

Ja. Den dosa som monteras i ditt hus ansluts till det telenät du redan har. Du kan då använda detta nät och samma telefoner som idag. Köper du telefonitjänster via fibernätet har du dock ingen användning för den telekabel som är utanför huset.

13. Hur hög kapacitet kan man tänkas få till mitt hushåll?

Varje hushåll kommer troligtvis ha tillgång till 100 mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9 mbit/s för en vanlig kanal och ca 20 mbit/s för en HD-kanal. Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten. Det skiljer sig från telenätets tjänster där vi som användare delar hastigheten med alla andra på samma telestation. Ju fler som är uppkopplade samtidigt desto lägre kapacitet får var och en.

14. Varför behövs en så hög kapacitet?

Kraven på kapacitet har utvecklats mycket snabbt. Vad vi vet är att fiberoptiken klarar denna successiva ökning med råge. Fiberkabeln har långt mycket större kapacitet än vad vi behöver idag – det är därför den kallas för den mest framtidssäkra tekniken.

I städerna byggs den här tekniken ut för fullt, men landsbygden har halkat efter eftersom de stora avstånden och relativt få kunder gör att det inte lönar sig. Samtidigt är det i de glest befolkade områdena tekniken skulle behövas som bäst eftersom avstånden till dagens telestationer och det mobila bredbands-nätet begränsar kapaciteten rejält. Vi anser att landsbygden och de mindre orterna ska ha samma tillgänglighet som storstäderna.

15. Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi slipper gräva ner en kabel till?

Det vi med stor säkerhet kan säga är att varken tekniken i det befintliga telenätet, eller de trådlösa alternativen kan leverera en successivt ökad kapacitet – till alla. Trådlösa system är och förblir komplement och begränsas också av avstånden (med avståndet minskar hastigheten) Den fiberkabel som grävs ner har i praktiken obegränsad kapacitet. Allt eftersom kapacitetskraven stiger, så bytas är ändutrustningen.

16. Är fibertekniken känslig för åsknedslag och strömavbrott?

Nej, fiber transporterar informationen som ljus, alltså kan inte åskan gå genom fibern. Fibern är också fri från strålning. Om det blir strömavbrott slocknar den elektronik som driver nätet, vilket innebär att telefonen exempelvis inte fungerar. I de centrala kopplingspunkterna kommer det finnas en batteribackup, men om detta anses behövas i hemmen så får var och en skaffa detta.

OBS! Även om fibern inte leder in åskan så kan elnätet göra det. Skydda därför din elektroniska utrustning i hemmen med åskskydd och/eller dra ur kontakterna när det åskar. Går telefonboxen, eller TV-boxen sönder så kontaktar du din tjänsteleverantör. Går mediaboxen sönder, står du själv för kostnaden för reparation alt ny produkt

17. Men är inte mobilt bredband det som kommer gälla i framtiden?

Nej. Mobilt bredband kommer aldrig att vara mer än ett komplement till fiber. Även om det ibland hävdas att du kan få en hastighet på uppemot 100 Mbit/s via 4G så delas denna kapacitet med alla andra som ansluter till samma mast. Och det lär dröja innan det finns 4G-täckning i Sundsjö socken.

Täckning och kapacitet:

I ett mobilnät finns två faktorer som påverkar möjligheten att ringa och surfa, täckning och kapacitet.

Täckning är det område en mobilmast täcker in med sina signaler, det vill säga det område där kunden kan använda sin mobiltelefon eller mobila bredband. När en mobilmast i 3G-nätet blir överbelastad så minskar dess täckningsområde. Det gör att kunder i utkanten av området kan tappa eller uppleva sämre kontakt med nätet.

Kapacitet handlar om hur många användare en basstation/mobilmast kan hantera samtidigt. Är det väldigt många människor uppkopplade mot en basstation, eller om det är många som använder krävande webbtjänster samtidigt så kan det gå långsammare eller vara svårt att komma ut på nätet.

Källa: Telia